OBS! DETTA INLÄGG ÄR INGET FÖR KRÄSNA STACKARE! Rakare, ärligare och mer hämningslöst kan det nog inte bli tror ja..

Tisdag, hemkommen efter möten får jag och S för oss att dra ner på stan o träffa nåra kompisar.
Innan vi drar till bussen drar ja på toa, o när jag sätter mig så hör jag ett *plopp* men va det var eller kom ifrån kunde ja inte riktigt plasera..
När jag torkar mig blir jag anfallen av slem-månstret wanna-be-äggvita from hell (aka "slemproppen" enligt ett bekräftande från mamma via konstigt formulerad fråga per sms)
Är väl nere på stan runt 18 har jag för mig o drar då till kiosken.

Vid 20 snåret blir det blött i mina byxor utan någon vidare förklaring..
Ringer mamma o frågar hur man vet om vattnet går "ja de blir blött.."
"Öööh jaha, då tror ja de gjorde de nyss..."
Mamma kommer o hämtar mig o S på stan o kör hem till oss så jag kan hämta min BB väska.
Vi är väldigt oense om hur vida mitt vatten gått eller inte o jag kläcker iden "ja ringer förlossningen o frågar när vi kommer hem"
Sagt o gjort, typ.. Hamnar i kö..
Efter ca 20 min kommer jag på att dom har ett till nr, S provar ringa de, kö där oxå..
Efter yttligare ca 30min ger vi upp o ja o mamma bestämmer att vi åker in i alla fall.

(Sidospår! Det är, som kanske bekant, barnmorskekris här i uppsala för tillfället, min kommentar när vi satt i telefonkön "de vore väl fan om hela uppsalas gravidbefolkning ska föda just idag bara för att jag är riktigt jävla nojjig på riktigt" var på S svarar "de e säkert nå tjall på linjen, lovar att de kommer va stendött när ni kommer dit")

Jag o mamma dumpar hennes hund hos mej och åker till förlossningen.
Jag provar ringa dit en gång till bara för att, möts denna gång av ett felmeddelande.. skit skumt :s

När vi väl kommer dit (efter ett typ hysterianfall från mammas håll som tror att hon tappat plånboken när hon egentligen ställt den under sitt säte i bilen, den enda plats hon inte kollade på! Ännu ett sidospår, sånt händer..) så är klockan runt 22.30 o de e tyst som i graven på förlossningen..

Får komma in, dom tar en kurva o gör en undersökning.
Kurvan visar lugna o väääldigt oregelbundna värkar, undersökningen visar (om vi förstått de hela rätt?) att jag var stängd igen..(?), samt ingen vattenavgång utan de va antagligen en riklig flytning eller nått..
(Liten tillstickare, ungefär nu börjar jag känna av värkarna en liten smula mer än va ja känt under hela dagen då ja mest gått o känt mig skitnödig men inte riktigt kunnat skita.. riktigt störande..)

Blev iaf hemskickad vid 00.30 med orden "värktabletter, hem o sov, finns ingen anledning att stanna o inget vi kan göra nu ändå".. mamma instämde, jag var skeptisk!

Kommer halvvägs till bilen (väldigt motvilligt o kände mest att de e ingen ide att vi åker föt vi kommer behöva komma tillbaka) när första "riktiga" onda värken kommer o ja bryter ihop, gråter hela vägen till bilen o ungefär halva vägen hem till mig.
Hämtar tabletter o hund hemma hos mig och åker vidare hem till mamma.

Runt 01.20 är vi på platts, jag har en värk så gott som på pricken var 10e minut o jag har fått i mig värktabletter..

Runt 01.45 har jag lessnat på att ha ont o inte veta varför så ringer förlossningen, har så ont så ja knappr kan prata så skriker rätt ut på mamma o ger henne telefonen.
"Nemen ni va ju precis inne, det är nog ingen fara, försök få na lugna sig de låter som hon börjar få panik, tabletterna når full effekt efter 1timme (alltså om ytligare ca 30min), återkom om 1 timme om de fortfarande skulle va nått då" var vad mamma fick höra i telefonen.
Jag skriker rätt ut "jag har redan panik, jag håller på o dö o inte en jävel bryr sig, jag kommer dö, fan va ont de gör, döda mig, gör nånting, etc" blandat me att gråta hejdlöst o hyperventilera om vart annat.
Mamma försöker lugna mig genom att be mej sluta springa runt o skrika o sätta mig o andas o ta de lugnt istället,
Vilket gav motsatt effekt så jag börjar skrika på ny kula "jag kan inte sitta, ja kan inte ligga, ja kan inte stå, ja kan inte gå, ja kan inte skita, ja kan snart inte andas, jag håller på att döööö"
Var på mamma svarar "men om vi måste in igen så måste ja ut me hunden först"
"ja men gå ut me hundjäveln då istället för att sitta här o be mej andas!" blev svaret på de

Runt 2 snåret går mamma ut med hunden, jag springer runt hos mamma, har panik, har ont, o bara allmänt skriker av smärta o frustration.
Hon kommer hem o efter ett jävla om o men så lyckas ja få henne att ringa förlossningen igen för ja klarar inte av att ha så ont som ja hade, och då är inte jag den som brukar klaga på smärta i första taget..
Plus att jag hade 5-6värkar på 10 min (!!!)

Nån vända så skrek ja även "jag vill inte vara med längre, ja kommer aldrig klara av en förlossning om detta bara är början än om knappt äns de" då mamma påstod att jag inte kunde ha riktiga värkar för de stämde inte me nånting, hade allvarligt slutat lyssna där typ.. (dom hade ju slutat lyssna på mig för länge sen ändå så varför ska jag?)

Förlossningen gick väl lite halvt motvilligt me på att ta in mig igen (lät de som iaf)
Och 03.00 var vi där igen.
Strax där efter försökte dom dra en kurva på mig och passade på att göra en undersökning.
Kurvan gick okej att ta men ja visste inte vart ja skulle ta vägen o hade väääldigt svårt att ligga still kvar på platsen.
Hon som gjorde undersökningen "hoppsan här hände de grejer.. vill du gissa hur öppen du är?"
"Va e jag öppen?"
"Ja, vill du gissa?"
*jag sitter tyst en stund* "..fyra?"
"Nära, men nej.. 5! Vi får börja fixa ett rum till dig"

Dom börjar fixa me rum, o ja fick ligga kvar och vänta på kurvan..

När dom var klara började vi gå dit, kom typ halvvägs sen spydde jag som en räv..
Väl framme på rummet (precis innan kl 4)
så gjorde dom en ny undersökning
"OJ dehär går fort.."
"Jaha?"
"Ja, de går riktigt fort..! Du är öppen 8cm"
"Va?! Är jag öppen 8cm?!"
"Ja, fast nu är de 10.. det är bara att börja krysta"
"Vadå krysta?" *skrika em nassa random shit för de kom en värk*
"Ja, tryck på utav bara fan när nästa vätk kommer"
*värk, jag skriker* "jag vill inte trycka på, ja vet inte hur man gör, jag vill skita, döda mig, jag vill inte vara med längre MAMMAAAA!!!"
"JA tryck som att du skulle skita!"
*värk, jag skriker* "däcka mig o snitta mig, jag vill inte vara med längre"
"Nu kommer snart fostersäcken som bebisen ligger i, de e jätte bra när dom är hela så länge som möjligt"
*värk, jag vrålar" "jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte, neeeej, jag vill inte, mamma, jag kommer dö, mammaaaaa"
"Du är jätte duktig men sluta skrik o börja tryck istället.."
"Jag vet inte hur man gör.. Aaaaj"
"De e bra de, fortsätt tryck, nu händer de grejer här!"
*PLASK!!!*
"Där gick vattnet o huvet e halvvägs fortsätt tryck me hela värken"
(Jag tror ni börjar förstå poängen me att ja skriker en jävla massa under värkarna o tycker allt e skitläskigt o har mindre panik..?)
"Tryck, tryck, tryck, tryck.."
"JAG VILL INTE, DE GÖR JU FAN ONT, AAAAAAAAJ"
"Du är jätte duktig o nu har väl trycket lättat lite..?"
"...Eeh ja??"
"Jag förstår de, huvet är ute"
"Jaha.. Mår han bra?"
"Ja han mår jätte bra"
"Är du säker?"
"Ja jag är jätte säker.. Nästa värk flåsar du o trycker försiktigt, okej??"
*gör tappert försök* "hut göt man de då?!"
"Ja men de e skitbra, fortsätt så!"
*pluffs* så kom det ut en unge o hokus pokus så låg han på mitt bröst o blev avtorkad..
Klockan 04:15!
15min efter att jag öponade mig helt.. shit va fort de gick ändå!

Den vackraste lilla varelse jag någonsin sett i hela mitt liv!

Dom torka av honom, fixa ut moderkaka o allt sånt.
Klarade mig nästan helt utan sprickor, fick en liten ytlig jävel så fick kanske 4-5stygn bara för att varav två var för att hejda två blodkärl som brast tydligen.

Så nu är jag mamma, till världens finaste lilla son!
49cm 3245g ren kärlek !!
Och allt dedär jag vill inte o allt va ja nu skrek känns så fånigt, för jo de ville jag, de va och är sååå värt det!

Elias, Mamma älskar dig meat av allt i universum! <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har inte glömt bloggen, ja har bara inte hittat tid.. Har vart väldigt mycke just nu.. Men ska väl försöka ta ikapp de så gott jag kan så småning om!   Lilleman har legat toksjuk, men är på bättringsvägen nu. Tycker mig se 2 nya tänder so...

I tisdags var vi på BVC 69.5cm o 10370 gram 6.5 månad gammal, följer sin kurva som han ska o allt såg bra ut :) "Bara" 2 tänder för tillfället så dom andra två var falskt alarm. Fick halvårssprutan oxå, va inge kul men de gick bra. Våra stora fina...

Nu idag såg vi en andra framtand som börjar titta upp, och lite osäkert men kände i munnen misstänker att ja kände 2 tänder till som är på väg. Inte konstigt att lilleman är tjinkig.. Älskade hjärtat! Idag har vi vart hos en kompis o i affären, s...

Bättre sent än aldrig fanns de visst nånting som hette? ;) Kort på kort har blivit godkänt o kommit hem, SÅ nöjd!! Julen vart lite småstressg MEN så mysig! Åkte till Märsta o fira med "farfar, farmor, farbror" o släkt. Kom tyvärr hemifrån lite s...

Efter en halvspäckad dag me telefonsamtal (läs telefon-kö-väntande) o ärenden samt trevlig kvällsbesök över en kopp kaffe o massa prat här hemma så har lilleman äntligen somnat o jag fick tummen ur röva o börja städa lite, sen slog tröttheten till o ...